Att lägga kvadratiska eller rektangulära gräsnät täcker större ytor snabbare. Dödvikten är dock hög och tung utrustning måste användas på jobbet.
Risk för förvirring på grund av regional språkanvändning
Beroende på region kallas gräsbeläggningsstenar med standardstorleken fyrtio med sextio centimeter också gräsbeläggningsplattor. Det finns emellertid också betongprodukter som har betydligt större sidmått och bara kan kallas gräsgaller. Den vanligaste maximala storleken har sidmått på nittio gånger sextio centimeter och med en tjocklek på tio centimeter ger vikten cirka nittio kilo. Ofta är hålen inte anordnade diagonalt, vilket är fallet med konventionella gräsbeläggningsstenar, utan gräbeläggningsplattorna är försedda med vertikala och horisontella rektangulära urtag.
Lämplig för stora områden och tung trafik
Gräsklipparna har vanligtvis en högre grad av tätning än andra gräsklippare. Eftersom de företrädesvis används för större trafikområden, såsom i drivgårdar, är gallerhålen mindre i förhållande till betongstagen. Detta ökar bärförmågan, vilket med lämplig underkonstruktion också gör att lättare lastbilar kan köras på. Ofta ökar den bärande kapaciteten med den tandade yttre formen på betonggräsmattan. Plattorna som ligger bredvid varandra griper ihop och bildar kraftfördelningsbroar. Vid körning fördelas lasten över flera plattor, vilket ytterligare ökar bärförmågan. Du hittar ett bra exempel på webbplatsen för emil-leonhardt-kg.de.
Stor ansträngning för läggning
Plattornas tunga vikt, med början vid sextio kilo, innebär att betonggräsplattorna endast kan flyttas med hjälpmaskiner. Om din planerade gräsmatta är minst hundra kvadratmeter kan det vara värt att använda små kranar, gaffeltruckar eller specialplanterare. Användningen av fyllnadsstenar av gräsnät är ovanlig, eftersom huvudsyftet med betonggräsgallerna är det tunga men inte förseglade golvytan.
