Verkningssätt och fysiska krafter
Om du lägger ihop dina två händer på ett bön och korsar fingrarna använder du mellanslag mellan fingrarna som "skåror" som bildar en stabil anslutning. När du ansluter träbjälkar följer varje skår denna grundläggande princip om ömsesidig "hakning", "kilning" och "intrassling".
För att stänga balkar väljs de två skårorna enligt de krafter som verkar på balken. Följande krafter spelar in:
- Lastkapacitet
- Kompressiv kraft
- Dragbelastning
- Skjutande kraft
- Vertikala krafter
För att fixera en träbalk måste skårans form ha en kileffekt. Ju starkare en kraft verkar på strålen, desto stabilare ska anslutningen vara.
Spår, hål, tappar och blad
Skåror består vanligtvis av slitsar eller hål i vilka tappar sätts in. När det gäller bladtappar, kommer koniska stångändar att ligga ovanpå varandra. Den perfekta passningen av tappen eller bladet måste säkerställas med varje hack. Varje spel leder till destabiliserande egenskaper.
Samtidigt får träets krympnings- eller svällningsegenskaper inte glömmas bort. För de flesta hack tas det hänsyn till av ett slags "buffertdjup". Skåran är gjord med en införande- eller införingsdjupstolerans på cirka en millimeter. Vid sidan eller i riktning mot krafteffekterna måste skårorna passa exakt och anligga mot varandra
Verktyg och balkegenskaper
För att producera skårorna exakt enligt den valda formen används vanligtvis flera verktyg:
- Vinkeljärn eller gradskiva
- Mejsel
- Knackande trä eller klubba
- Såg (sticksåg eller motorsåg)
När du slår ut eller mejlar ut hacket måste några faktorer beaktas:
- Kornriktning
- Kornriktning
- Knothål och tillvägagångssätt
- Årsringar i baren
- sprödhet
- Integritet
- torrhet
tips och tricks
Med valet av rätt hack kan träbalkar anslutas utan skruvar, särskilt med takkonstruktioner ovanpå. Trots den stabila och hållbara konstruktionen bör du fråga en byggproffs om byggreglerna. I de flesta fall är ytterligare skruvanslutningar användbara eller till och med föreskrivna.
