Stödmuren och grannen
Stödväggar används alltid för att säkra sluttande terräng som kan orsaka skador om den glider. I detta avseende är det en inte obetydlig fråga. Speciellt om den angränsande fastigheten kan påverkas av skadan.
Konstgjord eller naturlig lutning?
Den som har skapat en konstgjord lutning på sin egendom (utgrävning eller fyllning, t.ex. för en terrass) måste se till att grannen inte skadas av den. Det betyder att den person som orsakade den konstgjorda lutningen är ansvarig för konstruktionen och kostnaderna för att bygga upp stödmuren - även om grannarna ber honom att göra det.
Å andra sidan är ingen ansvarig för naturliga lutningar som härrör från den ursprungliga terrängen. Om en naturlig lutning bedöms som en källa till fara, måste den som vill sätta upp den på sin egendom resa och betala för stödmuren.
En stödmur längs fastighetslinjen
Men inte i alla fall behöver bara en av två grannar bära bördan av konstruktionen och kostnaderna för att bygga en stödmur. Om det behövs kan du också samarbeta. För att göra detta måste dock följande villkor vara uppfyllda:
- Stödväggen måste gynna båda egenskaperna
- Ingen av fastighetsägarna får ha orsakat nivåskillnaden
Om grannarna är överens om att bygga en stödmur på fastighetsgränsen kan det betraktas som en gemensam gränsinstallation. Detta innebär att båda parter måste betala ekonomiskt för konstruktionen och även för eventuella efterföljande skador.
Emellertid måste stödväggen också vara förnuftig och framför allt användbar för båda egenskaperna. Detta kan till exempel vara fallet om en höjdskillnad, som ingen av de nuvarande fastighetsägarna har orsakat, löper längs fastighetsgränsen, vilket gör att den övre fastigheten sjunker och den nedre fastigheten trakasseras. I så fall skulle stödmuren tjäna till att säkra båda fastigheterna.
Det är alltid viktigt att det finns enighet mellan parterna och att ingen påvisbart är ansvarig för höjdskillnadsproblemet. Om båda grannarna har varit inblandade i en konstgjord nivåförändring kan det vara lite svårt att bedöma. Och även med naturliga höjdskillnader är ansvar inte alltid lätt att klargöra. Om du är osäker kan du också rådfråga lantmäterikontoret.
