Motståndsklasser enligt DIN
DIN skiljer i grunden mellan två olika standarder vad gäller träets hållbarhet. Å ena sidan gäller DIN EN 350-2, å andra sidan DIN 68 364.
DIN EN 350
DIN EN 350-2 klassificerar trä efter dess naturliga hållbarhet (obehandlat). Klass 1 ("mycket hållbar") inkluderar endast tropiska skogar. Douglasgranen når bara klass 3-4 ("måttligt till mindre hållbar"). Det betyder att den är tydligt sämre än många hushållsskogar, som ek (klass 2).
DIN 68 364
I DIN 68 364 specificeras motståndet mot naturliga skadedjur (svampar och insekter) specifikt för byggnadsvirke. Även här uppnådde Douglasgranen bara klass 3 ("måttligt hållbar"). För byggnadsvirke betyder detta en så kallad "livslängd" på 5 - 8 år i enlighet med standarderna. Ek och sötkastanj, som klassificeras i klass 2 ("permanent"), har å andra sidan en livslängd på 8 - 13 år, nästan dubbelt så mycket.
Hårdhet och styrka
Hur resistent ett trä är i praktiken bestäms inte minst av dess hårdhet. Om du jämför Douglas-gran med ek är Douglas-gran sämre i alla styrka och hårdhetsegenskaper. Följande tabell visar detta tydligt:
| Hårdhetsvärde | Douglas gran | Ek |
|---|---|---|
| Tryckhållfasthet | 46 - 53 N / mm² | 55-65 N / mm² |
| Böjhållfasthet | 80-99 N / mm² | 94-110 N / mm ^ |
| Brytande slaghållfasthet | 38 - 60 kJ / m² | 60 - 75 kJ / m² |
| Brinell härdning | 50 N / mm² eller 20 N / mm² | 66 N / mm² eller 34 N / mm² |
Douglasgran uppnår här genomgående goda värden - speciellt för barrved - men många andra träslag är mycket mer motståndskraftiga i praktiken. Amerikanska Douglas-granarter är lite fastare än de europeiska, men bara något.
Här hittar du en översikt över alla träslag
tips och tricks
Om du letar efter en ersättning för de ekologiskt skadliga typerna av tropiskt trä bör du inte använda Douglas gran utan robinia. Det är den bästa inhemska ersättaren för tropiska skogar, både när det gäller hållbarhet och hållbarhet samt när det gäller dess hållfasthetsegenskaper.
