Bearbetning av skillnader och läggning
Tillverkningsskillnader
Plattor kan göras på olika sätt. I slutändan bestämmer tillverkningstypen plattornas egenskaper.
Man kan till exempel skilja mellan tre grundläggande kategorier:
- Lergods
- Stengods
- Stengods av porslin
Stengods och porslinstengods avfyras under högre tryck och temperatur och är därför helt sintrad. Detta leder till en betydligt högre ythårdhet, som delvis kan motsvara diamantens.
I grund och botten kan man knappast jämföra de enskilda plattorna med varandra på grund av deras mycket olika kvalitet. I vissa områden har porslinsstenar helt andra egenskaper än vanligt lergods.
De olika egenskaperna skapar inte bara kvalitetsfunktioner utan också lämplighet för vissa applikationsområden.
läggning
Korrekt läggning av plattorna spelar också en roll i den efterföljande kvaliteten på kakelgolvet. För varje bricka finns det också specifika läggningsinstruktioner som måste följas. Detta är det enda sättet att säkerställa golvets totala kvalitet i slutändan.
Fastighetskategorier
Vattenabsorptionsförmåga
Man kan i grunden skilja på kakelegenskaper baserat på deras vattenabsorptionsförmåga. Tillämpliga normer bildar fem olika kategorier, vilka är betecknade med romerska bokstäver.
Kategorierna Ia och Ib har den lägsta vattenabsorptionsförmågan på endast 0,5% respektive 3%. De är därför lämpliga för områden med risk för frost, eftersom de små mängder vatten som absorberas inte kan spränga plattan även när den fryser.
Slitstyrka
Det är det ultimata kvalitetskriteriet för plattor. Naturligtvis är porslinsstenartiklar betydligt mer nötningsbeständiga än lergods på grund av deras betydligt högre ythårdhet, men det finns också tydliga skillnader inom de enskilda plattkategorierna.
Slitklasserna, som ofta används som kvalitetsfunktion och för prissättning, sträcker sig från 0 till 5, varigenom klass 0 inte existerar i praktiken. Det är endast tekniskt definierat.
Plattor i högsta nötningsklass, klass 5, är extremt beständiga. När det gäller hållbarhet kan man säga att sådana plattor överlever årtionden av användning utan minsta tecken på slitage.
Glidmotstånd
Dessa klasser, från R 9 (halkrisk) till R 13 (mycket halksäker) används endast i industriella och kommersiella områden. Inga halkfria brickor krävs i privata områden. Klassificeringen kan fortfarande ses som en kvalitetsfunktion.
