Gipsskivan är den klassiska "Rigips" -brädan. Termen är endast en teknisk beskrivning, eftersom Rigips faktiskt bara är varumärket för tillverkaren Saint Gobain, den största i branschen. Varumärket har dock funnits på marknaden så länge och firat en sådan rungande framgång när det lanserades att varumärket blev synonymt med gipsskivor. Den andra stora tillverkaren av gipsskivor är Knauf. Förutom de två finns det bara ett fåtal mindre tillverkare som har mycket liten betydelse på marknaden idag.
Konstruktion av gipsskivor
GKB-paneler har en relativt enkel struktur - det finns gips av paris inuti, som täcks på båda sidor av kartong. Kartongen tjänar till att stabilisera gipsskivan och även för att absorbera de resulterande dragkrafterna som verkar på brädet. GK-kort är känsliga för fukt, varför det också finns en kärnimpregnerad variant - den så kallade "gröna" gipsskivan, så att GK-kort också kan användas i fuktiga rum. De är dock betydligt dyrare än konventionella, icke-impregnerade paneler.
Produkter som inte bör förväxlas med GKB-paneler
Gipsväggar består av 100 procent ren stuckatur och läggs med tunga och spår. Gipsfiberskivor är inte bara gjorda av gips inuti, utan är förstärkta med glas- eller cellulosafibrer. De har ingen kartongbeläggning för detta. Gipsfiberskivor är mer stabila och även i sig fuktbeständiga och icke brandfarliga. De är också tillgängliga från Saint Gobain under namnet Rigidur och representeras mestadels i mindre format. Både gipsskivor och gipsfiberskivor är betydligt dyrare än de vanliga GKB-skivorna.
Användning av GK-paneler
GKB-paneler kan användas i hela interiörkonstruktionen - de finns i olika tjocklekar och också som kompositpaneler med ett isolerande styrofoamskikt för värmeisolering på baksidan. Det finns också avstrykningselement av gipsskivor som kan läggas som torra avstrykare (34,90 € på Amazon *). De huvudsakliga användningsområdena är fristående, icke-bärande väggar, upphängda takkonstruktioner och väggbeklädnad med hjälp av den torra plåstringsmetoden. Förutom standardstorlekarna finns det även så kallade enmansplattor, som är mindre och kan därför också hanteras ensamma.
